Idag är himlen nästan blå

Jag halkar efter, sitter med en filt virad runt kroppen och ägnar för mycket tid åt att tänka på vad jag ska göra. Inlämningsuppgifter, jobb, eget skrivande, böckerna, min kamera som ligger och dammar i hörnet, framtidsplaneringen, studierna, resorna, tankarna. Det får mig ur balans. Jag drömmer om att resa, hela tiden röra på mig. I baksätet på en bil, genom okända skogar och landskap som ändå tycks igenkännliga. Jag vaknar och blöder näsblod. Jag stirrar på min bleka spegelbild och gnuggar sömnen ur ögonen. Jag går till jobbet och dagen luckras upp.

Snart är det filmfestival. Och istället för att skriva responsen som ska vara inlämnad idag sitter jag och bläddrar i programmet och kryssar för alldeles för många filmer. Tänker att jag skulle vilja splittra mig själv så att jag kan få se alla.

Annonser