Kyla, bloggande och bebis

I Sverige pratas det om den stundande våren. Bilder i mitt instagram-flöde består av årets första öl på uteservering, en promenad i vårsolen, kanske en och annan glass, och så vidare… Här har det regnat och haglat de senaste dagarna och temperaturen har känts som ungefär -10 men har väl i själva verket legat på några plusgrader. Det blir lätt så att hemlängtan känns mer påtaglig under rådande omständigheter.

Men vi skippade ju faktiskt hela långa vintern i Sverige och gick i princip från sommar till sommar, så jag borde kanske inte klaga. Och jag är helt okej med kyla och tråkigt väder (så okej som man kan vara med det), det stora problemet för mig är att husen är så hiskeligt dåligt isolerade här. I Sverige är vi liksom väl förberedda på vintern, men här får vi gå runt och frysa både inomhus och utomhus. Behöver införskaffa gosiga innetofflor och stora varma tröjor.

Todd påtalade detta x antal gånger innan vi flyttade – hur mycket kallare husen är här. Och jag ryckte mest på axlarna och svarade att jag är van vid svensk kyla, så det ska nog gå bra. Nu förstår jag vad han menade.

Annars då? Jag försöker komma igång med att blogga/skriva lite oftare och det går sakta framåt. Hoppas att jag snart är inne i en bra rutin. Åtminstone fram tills bebisen anländer och allting ställs på ända igen. Nu är jag i vecka 22 och veckorna bara rullar på. Jag passar på att njuta av att det känns relativt enkelt och att tiden går snabbt nu. Vet ju av erfarenhet att det blir lite annorlunda fram emot slutet. Lockie brukar prata med bebisen nu och när han gör det så lägger han till med världens gulligaste tonfall. Rösten går liksom upp i falsett på honom och han gullar och har sig, pussar på magen. Smälter en aning de stunderna och tror och hoppas att han kommer vara lika fin mot bebisen när hen är utanför magen.

Bara några månader kvar tills vi är tvåbarnsföräldrar alltså. Längtar och bävar inför den nya tillvaron om vartannat.

IMG_4025

Annonser